Dusan..

Kom och tänka på Dus igår när ja gick och la mej.. Vet egentligen inte varför. Eller jo, det vet jag ju, för att jag saknar honom såklart. Kom och tänka på hans ögon, hur mycket man kan avläsa i dom. Och hur enkelt det är..
Man ser precis allt, e han ledsen syns de långa vägar. E han arg syns det ännu tydligare.. E han glad så ler han med hela ansiktet, framför allt med ögonen. Och leendet han har som smittar av sej på alla andra.. Han är alldeles för snäll egentligen, och han låter folk (läs: hon) köra med honom. Inte okej.. Inte okej..

Nu behöver ni inte komma me kommentarar i stil med att de låter som jag är kär i honom, för de e bara löjligt. Jag räknar honom som en av dom som ligger mej absolut varmast om hjärtat, och kommer alltid göra.. Oavsett va som händer! Så nej, jag är fortfarande inte kär i honom, jag saknar bara Dus så mycket att det gör ont i mej.

Men tack ska du ha, för att du inte fixade konkurensen, så du va tvungen å hitta på både de ena å de andra.. Nu har ja de äntligen svart på vitt.. Jag hade inte tänkt ta honom ifrån dej direkt! Och du ska inte tro att jag ger mej så lätt..

PUSS

Kommentarer
Postat av: Röjj

Jag hejar på dej :) ;)

2008-10-19 @ 21:44:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0