Galet..

Sjukaste tågresan hem idag.. Först och främst sitter det en idiot och spelar HÖG klassisk musik precis bakom mej, vem fan gör det på ett tåg? Ha? Och sen sitter det en tant jämte mej och smsar, skitstörigt ljud hela tiden.. Som om inte de va nog så sitter det en sjukt störig gravid tjej på andra sidan och snicksnackar med ett annat par. Och berättar stolt över sina betyg, ALLA mvg, och att hon nu jobbar som läkare, henens man är chef på nåt företag i Köpenhamn eller va fan de va.. Vet inte hur många gånger jag bet mej i tungan istället för att skrika: "Men för FAN, håll snattran nu din tönt!"

Bara de att i Karlshamn (där typ ALLA i hela tåget hoppar av) så börjar hon prata me mej istället. Frågar vart jag jobbar, hur gammal jag är, om jag har barn.. När jag svarar JA på den sista frågan så skiner hon upp som bara den, och bombaderar mej med frågor om barn. Med tanke på att hon va gravid antar jag att de va därför.. När jag berättar att jag bor själv med Tilde och har gjort senaste året så tittar hon storögt på mej och säger att hon är imponerad.. Äh, varför de? frågar jag.. Du verkar va en så stark människa, svarar den trevliga tjejen då..
Aja sak samma.. Denna tjej som jag suttit och irriterat mig på från Ronneby till Karlshamn näst intill älskar jag nu. Så sinnessjukt trevlig.. När vi sen närmar oss Sölvesborg och jag säger att jag ska hoppa av här så säger hon:
"Nej men va trist.. Du verkar va en väldigt intressant människa, jag hade velat prata mycket mer med dig. Och dessutom så är du jättesnygg.. Men det får du höra jämt va?" Haha ni fattar att man inte kan annat än gilla en sån här människa? Svävar ut från tåget me ett leende på läpparna, och mitt redan sjuka självförtroende är om möjligt ännu bättre nu..

Sätter mig i bilen, spittar musiken och kör mot dagis för att hämta Tilde.. Får tvärstanna vid rödljuset för nåt fyllo går mot röd gubbe, och ranglar så mycket fram att han snubblar till och håller på och ramla. När han vänder sig om mot mig ser jag att det är pappa... Va helt säker på att han va kvar på avgiftningen.
Får sitta kvar i bilen på parkeringen utanför dagis i 10 minuter och blinka bort tårarna..
Hur fan lyckas han alltid förstöra mina dagar? Sjukt och åt HELVETE..

Bra så!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0