Vårt hem var aldrig min borg.

Nu hade hon sitt eget place, där hon satte reglerna. Bara hon. 
Det var bra grannar där, snälla och trevliga. Nästan alla var singlar utan barn, i väldigt olika åldrar.
Hon fastnade särskilt för honom i dörren mitt emot. Han var 10 år äldre än henne och otroligt snäll. Han bodde i en typisk ungkarlslya och det dröjde inte många veckor innan hon började dejta den där grannen. På något sätt kändes det tryggt att alltid ha honom i dörren jämte. 

En kväll satt hon och hennes syster i hennes lägenhet och kollade på film. Just den här kvällen var inte grannen hemma, annars hade hon med största sannolikhet varit där istället. Så plötsligt såg hon hans huvud utanför fönstret, hans vingliga steg och med en cigarett i mungipan. Det knöt sig i magen på henne och hon fick direkt en känsla av att detta inte kommer sluta bra. 
"Helvete också, titta ut" sa hon till sin syster.
Han knackade 2 gånger på dörren som vanligt, och sen gick han in.

Hon minns inte vad som hände där emellan, antagligen har hon förträngt det. Men plötsligt tar han hennes ena fotölj och kastar rätt in i tvn. Både fotölj och tv drönade i backen. Sen tar han hyllan hon hade som avskärmning mot sängen, och välter den så alla hennes grejer flyger i marken. Det ligger sönderslagna grejer precis överallt och hon springer ut på trottoaren för att slippa se skiten. Hon har aldrig varit bra på att hantera när det är stökigt.

Vad hände? Hennes hem skulle ju aldrig se ut sådär, hennes hem skulle alltid vara rent och fint utan trasig inredning. 
Han vinglar ut på trottoaren efter henne och svamlar "vet inte vad som tog åt mig".
När han äntligen är tillräckligt nära så knyter hon höger näven och så slår hon honom. Rakt över näsbenet allt vad hon orkar. Han vinglar till och ramlar i backen, och hon passar då på att springa över till en annan granne för att be om hjälp. Grannen springer ut och skriker "nu jävla drar du härifrån, hon vill inte ha dig här. Du har slagit sönder halva hennes lägenhet!"
Han reser på sig och börjar gå hemåt.

1 timme senare ringde hon polisen och anmälde honom, för första men inte sista gången..  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0