Pärlan is back!

Nääääämen, rätt som det är så lyckas jag minsann.. Sjuk tanke att jag precis satt i mej en midda som va så god att jag höll på å avlida, som jag dessutom hade lagat SJÄLV.. Haha.. Se på fan när han borstar sin gris, som Snoff hade sagt..

Jag har förjävla ont i mina ljumskar alltså.. från det ena till de andra menar jag.. Varenda gång jag skulle resa mej från stolen på jobbet så kändes de som nån högg mej me en kniv i ljumskarna.. Inte så jävla trevlig upplevelse må jag säga..

Pärlan är hemma, wehej.. Har inte sett henne sen torsdes kväll, längtade jag efter henne liiiiiite? Nej väl.. Idag när hon kom te dagis hade hon sprungit omkring och ropat "Anna Anna Anna", och Lisa (Som inte va där imorse när Anna lämnade Pärlan) fattade inte alls va hon menade.. Men sen fick ju Bodil förklara att Anna är Tildes pappas sambo.. Så då trillade polleten ner :)

Jag va tvungen å handla efter jobbet, så mamma hämtade Pärlan på dagis och kom hit med henne.. Hörde Tilde redan ute i trapphuset ropa "Maaaaamma!".. Så mycket värme i mitt hjärta när jag hörde det! Och när hon kastar sej runt halsen på mej, pekar mej i ansiktet och säger MAMMA med ett stort leende på läpparna.. Lycka! :) Vad skulle jag ta mig till utan henne?

Bra så!

Kommentarer
Postat av: Anna

Oh, jag förstår att du mös när hon slände sig om din hals, go e hon :)..

När jag går in på din blogg och Tilde e här vänder jag ibland datorn till henne o frågar "Vem e det?"

Då skriker hon likadant, "maaaamma,mamma" sen ler hon med hela ansiktet, ibland ska hon till och med klättra upp på datorn och peka sönder dej..haha..

Så jo, Hon älskar nog sin mamma =)

2009-02-03 @ 10:11:30
URL: http://whataboutanna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0