"Styra upp eller avsluta?"

Det här jävla mailet.. Nu har jag bestämt mig, jag SKA skicka iväg det. Nu ska jag bara formulera mej rätt oxå.. Jag tänker inte skicka iväg det förrän det är perfekt, alldeles perfekt. Ska inte finnas nånting i de där mailet å gnälla över.. De ska va klockrent! Det är på tiden att jag tar tag i de nu.. Jag måste det.. Det känns så iaf.. Jag är ju för i helvete en vuxen människa!

Angående nåt helt annat.. Citerar min mamma: "Är det inte dags att ni två styr upp nånting eller bara avslutar?"
Den meningen har jag tänkt på 500 gånger sen igår kväll.. Den åt hål i huvet på mej inatt när jag försökte sova. När jag låg och vände å vred på mej för jag kom på så sjukt mycket bra som jag bara hade velat skrika i ansiktet på honom.. När jag höll ett tal högt för mig själv och låtsades att han låg jämte. Då tänkte jag på den meningen.. Det var så perfekt, allting kom ur munnen på mej på ett sånt bra sätt. Det satt som en smäck!
Idag på jobbet tänkte jag på den.. Ena sekunden hade jag bestämt mej för det ena, nästa sekund kändes andra alternativet som nåt som va fan så mycket bättre..
Nu.. i soffan framför Grey´s anatomy kom den meningen upp i huvet igen.. Blir dum i huvet. Framför allt blir jag dum i huvet av allt detta som trycker innanför bröstet på mej och som bara vill ut.. Känns som jag spricker snart!

Aja.. Va nog bara de!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0