Babylon..



En gång i tiden hade jag en vän.. Eller ja, jag har honom fortfarande kvar. Men numera bor han i Stockholm, så vi träffas ju inte lika ofta nu som då.. Om man säger så. Hittade denna låten, och kom direkt och tänka på honom.. Vet inte hur många gånger vi satt på mitt rum hemma hos mamma, och han torkade mina tårar över nån kille som trampat på mitt hjärta... igen.. Eller ja, oftast va de samma kille (Emil Stålberg.. helvete vilket svin den killen va alltså!) som trampade.. om och om igen.. Men iaf, han fanns alltid där och lät mej gråta mot hans axel. Och klappade mej på kinden med orden "Det kommer ordna sig Jennie, du är värd bättre.." Och så lyssnade vi på denna låten, om och om igen.. Hela tiden! Detta va utan tvekan vår låt.. hans och min..

Denna är till dig Alexander Cuna!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0