Minnas el inte minnas..

Tilde har en ny hobby, hon vill kolla på kort på datorn.. Allra helst som hon själv är med på (uuuuundra vem hon fått det av, mej eller Markus? Haha..) men även på folk hon känner igen.. Hon pekar och säger rätt namn.. Abin.. Emma, Iiiia, Totte, Anna, Pappa.. Mormor (Ja fast det låter mycket roligare, för av nån väldigt märklig anledning så säger hon det med stängd mun.. Tror det går bli ett video-klipp på när hon ropar på mormor snart.. för det är SJUKT roligt, haha..) Ja sådär håller hon på iaf..

Helt plötsligt smyger det upp en bild på M, min föredetta sambo.. Den människa som har varit med från start med Tilde, men som flyttade härifrån i somras.
Först blir hon tyst.. ganska länge faktiskt.. Så jag kan inte låta bli att säga: "Kommer du ihåg vem det är?" Då tittar den lilla ungen på mig, kastar sej ner från mitt knä och tar löpet till dörren.. Där hon börjar rycka i handtaget samtidigt som hon skriker "JAAAAAAAA!"..
Så jag frågar henne vad hon gör.. Då skriker hon "jaaaaaaa!" igen.. Så säger jag: "M kommer inte Tilde.." Då tittar hon länge på mig igen, sen börjar hon gråta.. Kastar bappen på golvet och kastar sej runt halsen på mej..
Jag försöker mest reflektera över vad som händer, hon har aldrig gjort så innan.. Hon har reagerat om hon sett honom, eller en bild genom ett leende och lite skrattande.. Men aldrig såhär..

Vår kärlek va inte tillräckligt stark för att överleva.. Ändå känns det som jag svikit Pärlan varenda gång han kommer på tal, för jag ser på henne att hon saknar honom.. Och det gör på riktigt ont i mig!

NU: Gonatt!




Sjukt nyfödd..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0