Jag har gjort mig.. fri!

Jag är inte nåt man får, jag är nån man ska förtjäna.
Du höll mig aldrig högt, du låg aldrig nere på knäna.
Jag är inte nåt man har, inget att förfoga över.
Du sa att jag var så svår, men klagar för att det är över.

Löftet jag gav var aldrig att vara i ditt våld,
att stå under din kontroll.
Löftet jag gav rörde något annat,
men jag antar att det inte längre spelar någon roll.
För jag kommer aldrig mera dit.
Hon ska försvara mig om hon kan.
För jag förtjänar hela himmelen, och en mycket bättre pappa.

Du sa att du är beredd, att va storsint, att förlåta.
Vad svarar man på sånt, ska man skratta, ska man gråta?
Du som gjort mig så illa, ska du kalla mig brottslig nu?
Om nån någonsin ska förlåta, är det jag, inte du!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0