Back then..

Vaknar av en smäll.
Hör skrik från nedervåningen.
Smyger in i min storasysters rum.
Vi sitter i tv-rummet på ovanvåningen och lyssnar.
Kommer på att mina småsyskon är där nere.
Plötsligt nu minns jag inte dom två i detta.
Minns bara mig och min syster i trappen.
Kan inte se mina småsyskon framför mig någonstans.
Kanske va det bara jag och syrran hemma?

Ytterligare en smäll, antagligen en bokhylla som vältes.
Tittar ut genom fönstret och ser min farbror komma.
Dom två bråkar där ute, ligger på marken och slåss.
Hysteriskt gråtande från nedervåningen.
Dörren smälls igen.
Några glas krossas.
Blåljus utanför som väcker hela kvarteret.
Ser hur två poliser bär iväg med honom.
Försöker hindra mig själv från att gå ner.
Men jag måste se.
Står plötsligt mitt i allt kaos.
Sönderslagna möbler överallt.
Krossat glas i mängder.
En söndrig tv.
Insparkad dörr.
Blinkar med ögonen för att inte gråta.
En varm famn kramar plötsligt om mig.
Gör mig fri och går och lägger mig igen.
Avtrubbad, söndrig och förbannad.
Hur blev det en verklighet?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0